fuxen - life of Ulla

Ta dig samman kvinna!

Jag tror att jag har bestämt mig. Jag ska skaffa en inneboende. Det känns ju rätt onödigt att slänga massa pengar på lägenheten när jag kunde fått det billigare. Jag kan ju nästan halvera mina kostnader, och det hade ju varit fint. Just nu går jag back. Min ekonomsika situation gör mig även lite nedstämd och det är ju onödigt när det finns lösning på problemet. Jag vill också spara pengar för jga måste tillbaka till Indien. Jag vill se hela Indien, resa runt, äta mat, uppleva. Såklart vill jag till Auroville och träffa människor jag föll för, men jag vill inte isolera mig där som jag gjorde denna hösten. Det blir ingen C-uppsats i Indien, tyvärr, pengarna är problemet. Men om jag skaffar en inneboende och kanske får ett av jobben jag har på gång så kan jag åka dit inom en (inte så) snar framtid.


Edo, en mycket speciell person för mig. En vän för livet trots avstånd. Måste träffa honom igen.

Alla tips på folk som kan flytta in (inga drägg) tar jag tacksamt emot. Det får ju bli efter renoveringen, så från 1 maj eller efter överenskommelse. Ett helt rum finns till förfogande, och en trevlig hyresvärd.

Jag känner att det är tryck på mig att skriva, så för att glädja alla mina (2) läsare så skriver jag här lite om mitt liv.

Jag har gjort slut med Erik och det är jobbigt och svårt och allt det där. Det är slut, han har flyttat ut men det är svårt att gå vidare. Vi har träffats en gång sen dess och det kändes ganska bra. Fast jag vet inte på vilket sätt. Jag vet inte hur framtiden ser ut, jag orkar inte tänka på det. Kanske finns vi för varandra eller så är det slut på riktigt. Jag vet ärligt talat inte. Men jag bor själv nu och det är dyrt. Ganska skönt men lite ensamt om kvällarna. Det är kul att träffa folk när som helst och jobbigt att vakna ensam och att inte ha någon att visa nya hudutslag och hål i tänderna för.

Jag går på yoga en gång (helst två) i veckan och det är hatha yoga som inte är "nån gymnasikyoga" som instruktören säger. Man står helt stilla och tänjer och ibland ska man göra hästgesten, alltså knipa med anus. Det är för att den kosmiska energin inte ska ramla ut. Det är mycket med chakran och makrokosmos och jag tror inte på det men jag tycker att det är intressant med den formen av yoga, som varit så gott som likadan sedan urminnes tider eller hur dags det nu var. Och visst kan det finnas energier runt om kring oss som vi inte ser men jag har svårt att förstå hur min anusmuskel skulle vara inblandad.

Jag hänger ganska mycket med Ellen, vi lagar mat och spelar Wii och ibland lagar Kenneth mat och vi går på syjunta. Vi går på loppis och dricker vin. Vi pratar mycket och det är roligt. Ellen är ingen discodansare så för det ändamålet har jag Våffe. Våffe är bra på att prata, hon har roliga kompisar också har hon ju vipkort på kb. Elly och jag ska väl äta falafel nån dag som hon har tjatat om och imorgon ska jag dricka te med Maggi för hon och Love ska kolla på lägenhet i min trappa. (oj det kanske var hemligt?) (fast skit samma, det är ändå bara 2 personer som läser bloggen). Kanske blir vi ännu mer grannar än vad vi redan är.


Våffe, Stella och en man vi känner. Lockade.

Annars. Jag läser specialpedagogik denna terminen och det är nog den intressantaste kursen på hela utbildningen. Synd att den är på distans. Fast ganska skönt ändå, sova när jag vill, äta när jag vill, läsa när jag vill. Fast denna veckan är jag på VFU, praktik. Jag lyckades komma in på en särskola för elever med autism och jag har varit där två dagar och jag är bara mer säker på att det är det jag ska jobba med. Jag är ämnad för detta. Jag vill inte sitta på ett vanligt fritis och käka mellanmål halv tre. Jag vill omge mig med barn med autism, det är det som gäller.

Jag har blivit kontaktperson och det ska bli kul att träffa honom lite och göra roliga saker. Som en ny kompis liksom. Jag har två anställningsintervjuer på g, hoppas att det kan ge nåt för jag behöver pengar badly.

På söndag flyttar jag hem till mamma i sex (6) veckor. Det ska bli intressant. Mitt badrum ska renoveras och jag ska få schackrutigt golv och dusch, men först sex veckor hos mamma. Go mat, katter och hemma före tre på lördakvällen. Men mamma snell. Fixar och donar, hjälper maj. Min familj och jag och alla saknar Erik. Han fanns ju där. Men kanske var det för mycket och kanske var det för snabbt, för livet blev inte riktigt som jag ville. Det känns nästan som att jag vaknade upp från en dvala eller nåt. Jag var nöjd, det var fint, men liksom ändå inte riktigt jag.


Nu händer det saker i min stackars lägenhet. (Jag älskar röd vägg.)

Jag har klippt mig och är fin. Men jag tycker fortfarande att jag är tjock och ful anno 2002 även om mitt logiska sinne säger att det är fel. Jog borde banta, träna och köpa nya kläder. Jag borde vara kär i mig själv som yogainstruktören säger.


hejdå