09.03.14 bright side of life
Jag tror att jag har bestämt mig. Jag ska skaffa en inneboende. Det känns ju rätt onödigt att slänga massa pengar på lägenheten när jag kunde fått det billigare. Jag kan ju nästan halvera mina kostnader, och det hade ju varit fint. Just nu går jag back. Min ekonomsika situation gör mig även lite nedstämd och det är ju onödigt när det finns lösning på problemet. Jag vill också spara pengar för jga måste tillbaka till Indien. Jag vill se hela Indien, resa runt, äta mat, uppleva. Såklart vill jag till Auroville och träffa människor jag föll för, men jag vill inte isolera mig där som jag gjorde denna hösten. Det blir ingen C-uppsats i Indien, tyvärr, pengarna är problemet. Men om jag skaffar en inneboende och kanske får ett av jobben jag har på gång så kan jag åka dit inom en (inte så) snar framtid.
Edo, en mycket speciell person för mig. En vän för livet trots avstånd. Måste träffa honom igen.
Alla tips på folk som kan flytta in (inga drägg) tar jag tacksamt emot. Det får ju bli efter renoveringen, så från 1 maj eller efter överenskommelse. Ett helt rum finns till förfogande, och en trevlig hyresvärd.
09.01.05 vad är detta för start?
Jag sitter och går igenom allt videomaterial från Auroville. Det ger mig fet ångest och jag saknar allt så himla mycket. Jag önskar att det var mitt riktiga liv och jag måste tillbaka jag måste måste. Jag hade en plats, ett ansvar, ett liv. Allt jag vill är bara att åka tillbaka, jobba i skolan, hänga med folk, grillas i solen, ha det bra. Vakna på morgonen av Edayanchavadi-musik, äta kryddig frukost med lärarna, morgonsamling med tysthet, stillhet, en hektisk förmiddag som nästan tar kål på mitt tålamod, lunch i Solar kitchen, tillbaka till skolan och ta det lugnt, rätta lite läxor, snacka skit med Edo och Anapurna. Dricka salt citronjuice eller starkt te (koppi ille), en vild idrottslektion. Planer inför kvällen, hälla kallt vatten över mig med en spann, vila på rummet, köra med mopeden nånstans för att fixa nånting. Planer för kvällen, en vän eller flera, restaurang med god eller billig mat, massa prat, skratt eller en tur till Pondy för shopping och jag vet att kvällen alltid slutar på en takterass med te och viktigt prat prat prat. Jag kan åka tillbaka, jag kan vara där. Vad är det som hindrar mig från det livet? Jag kan bara komma på en sak.
08.06.23 suge på Indien
Som jag kanske nämnt tidigare har jag haft problem med mitt visum till Indien. Jag fick nämligen ett visum som var för tidigt utfärdat så att det inte gäller för hela tiden jag ska vara borta. Jag har i en månads tid försökt få kontakt med Indiska ambassaden, när jag ringer dit så brukar jag inte komma fram, när jag har kommit fram har jag blivit kopplad till en telefonsvarare som säger att jag ska maila, jag har mailat och inte fått svar. Idag ringde jag igen och fick svar! Av en kvinna som efter att jag förklarat mitt ärende bad mig vänta. Och jag väntade, jag hörde hur folk suckade och bläddrade papper i bakgrundet. Även ett och annat lågmält hej hördes. Vid två tillfällen gjorde någon så att jag fick indisk väntmusik i luren. Efter ganska lång tid fick jag svar av en man, jag förklarade egen mitt problem, denna gången på engelska, och fick till svar att det inte går att ändra datumen på visumet. Jag fick panik i hjärtat men fick tillslut fram att jag kan söka ett nytt visum och då blir det gamla canceled. Puh. Jag ska genast fylla i ett nytt tvåsidigt formulär, betala in 440 kronor, kopiera flygbiljetter och skicka med rekomenderat brev för 50 kronor vägen. Yes.