fuxen - life of Ulla

Oj det var längesen. Har praktiserat 4 veckor i Kylinge. Wow det är kul. Jag har fått en ny bästis, han heter Algot och är 7 år, fy bubblan vad roligt vi har haft! Jag har lärt mig massor och jag känner verkligen att jag har utvecklats. Också har jag Ida och de andra att bolla med så att jag kan lära mig ännu mer om mig själv och om barn. Tjo!
Och idag har jag varit och fixat mig ett sommarjobb på ett tonårskortis i Jämshög. Heh livet leker. Nu ska jag bara skriva en processbeskrivning i bild, en fältundersökning i drama, en analys av Björkvold i musik, en pedagogisk grundsyn och en rapport på tematiskt arbete. Ja också sammanställa en VFU-portfölj. Det går på ett kick! När jag är färdigutbildad får jag leka med mina barn i fred. Why bother?

Oj hej jag glömde att ta med vissa faktorer i min logiska uträkning om pedagog vs psykolog. Det är så att den lägsta intagningspoängen på andra urvalet för att komma in på psykologprogrammet är 19,69. Så jag måste läsa upp ca 3,81 poäng. Det kommer kanske ta 2-3 år eller nåt. Jag vet då inte, jag gillar min utbildning.

Jag vet inte men Dan fick mig att tänka idag. Kanske är inte lärare the thing to be. Tänk när jag är fyrtio. Ska jag stå där då, på skolgården, med en massa barn skrikande runt omkring mig och göra samma "pedagogiska aktiviteter" år ut och år in? Kommer jag följa de fyra F:en? Kommer jag ställa mig de didaktiska frågorna? Kommer allt ha ett syfte? Vill jag inte nå längre än så?
Kanske jag vill hoppa av och bli barnpsykolog iallafall. Men jag vet inte om jag kan. Nu har jag ju börjat här. Men fan alltså, det är inte fritidspedagog jag vill bli egentligen. Hur lång tid ska det egentligen behöva ta för att nå sitt mål? Fast i mål kommer man väl aldrig riktigt. Då är det ju nåt som är fel.
Men kolla: 3,5 år på lärarutbildningen nu, sedan jobba i minst 3 år, sedan 2 eller 3 års utbildning till specialpedagog. Så om 9 år är jag färdig med min utbildning. Kul. Då är jag 31 år. Om man inte räknar med att föda barn och andra oförutsedda händelser. Om jag hoppar av nu är jag psykolog om 5,5 år. det är ju också rimligt. Men jag vet inte.. Vad ska man bli egentligen? Vad är jag? Vem bestämmer?

Jo kolla här:

"Från och med den från och med 1 april 2004 är tillsvidareanställda fritidspedagoger garanterade en lön på minst 16 400 kronor i månaden efter ett års provanställning"

"31 000 kronor i månaden. Det var den genomsnittliga månadslönen för samtliga psykologer år 2006"

Lite skillnad.
Om jag räknar med 30% skatt (lite sänkt nu, borgarna) kommer jag ha ut ca 11 400 som fritidspedagog och 21 700 som psykolog. Specialpedagoger kanske tjänar 25 000 (17 500 efter skatt). Ja och studieskulden blir den samma nu när jag ändå har börjat på lärarutbildningen. Min liv å knappelåda jag vet då inte.

Äh. Här kommer en rolig bild som kan pigga upp livet.

sitta här och börja jobba. Ett paper och en vetenskaplig rapport att skriva under julen. Yey! Jag som tänkte träffa massa folk när jag är nere.. Vi får väl se hur det blir. Kanske ska sätta fart nu så jag har det mesta avklarat. PUHA det er varmt!

Hola
Tentan gick skitbra tror jag, det känns iallafall så. Och jag och Carro ska konspirera så att vi får jobba ihop. Kräver lite extra pendlande till Malmö men det får det vara värt. Är lite sugen på att skriva om dyslexi (Erik inspirerade mig) eller autism eller mutism. Frågan är vad Carro är sugen på, men hon är i vilket fall lättare och bättre att ha att gör med än dryghanna. Jag ska säga till Per-Ola att jag inte ska jobba med henne för vi befinner oss på helt olika nivåer (jag över hanna haha) och att jag satsar på VG medans det inte är lönt för dem att satsa på VG. Oj Då.
Carro och jag pratade i 40 minuter igår (Carro 34, jag 6) och vi skapade våra alldeles egna konspirationsteorier. Det ska nog gå vägen.