fuxen - life of Ulla

Idag skriver jag uppsats. Det går bra för mig och Emma, vi påpekar det hela tiden. Emma och jag förstår varandra och vi skriver på samma sätt och vi behöver inte gå in i den andres text och ändra för att bli nöjda. Det är en härlig känsla. Det flyter på liksom. Vi har haft grupphandledning vid några tillfällen och det är vi som håller i ledstjärnan liksom. Vår handledare gillar nog oss för att vi är så seriösa. Eller pretentiösa. Elisabet frågade om jag var bra på att hitta saker som kommit bort. För hon tyckte att jag hittade så många små fel i de andras uppsatser. Jag tror att hon tyckte att det var bra. Det är bra, det är sant också, jag är ganska bra på att hitta saker. Personer på internet och sånt. Jag googlade mitt namn igår och det ledde inte till något. För det är ju tal om att eventuella blivande arbetsgivare brukar göra så för att se om den sökande är den hon/han utger sig för att vara. Men mitt namn är så vanligt att det är större chans att man hittar mig om man söker på blogg+jämshög än på mitt namn. Det är ganska bra tror jag. Fast jag vet inte om jag har nåt särsilt att dömma. Jo kanske när jag har skrivit dumma saker om mina skolkamrater. Men det har jag slutat med. Se ovan. Idel positivitet.